"Never Give Up Your Dreams"

Jag va med om något i går som jag aldrig varit med om.

Blottade mig för i stort sätt två okända människor.
På ett sätt, jaa på ett sätt va det en framgån för mig.
Att våga säga nått som få i mitt liv inte har en susning om, jag kan fortfarande känna hjärtklappninarna jag fick, kände mig svettig, yr och började skaka.
(Jag lider verkligen  med er som har varit med om samma sak, jag är inte stolt över vad som hänt och det har satt sig som ett ärr i mitt hjärta. Jag vill reda ut detta här och nu. Men jag är för feg och rädd för att ta tag i det)
Det hindrar mig i att förtsätta leva det liv jag vill leva...

Ibland tror jag att det är stora problem med mig.
Men jag ska verkligen aldrig glömma att jag tagit mig så här långt i livet. Och det känner jag mig lite stolt över ibland.
Jag är ingen naturbegovning, jag är inte smart eller inteligent men jag hoppas för allt i världen att jag kan hjälpa andra människor att jag är snäll och alltid gör mitt bästa. Om jag inte gör de så vet jag inte vad jag har här att göra?


Vad är meningen med livet?
Det är en fråga jag vet fler än jag ställer sig varje dag, varje minut, varje sekund...

Ibland önskar jag att jag hade svaret.

Nä.. nog om detta. Usch jag bara blarrar strunt.
Nu ska jag snart till trekanten och jobba kväll där. Pirrigt, första gången jag jobbar kväll just där. Men det kommer nog gå toppen.




Hoppas alla ni där ute mår bra!
Puss&Kram S