"Never Give Up Your Dreams"

Min uppväxt på landet är något som jag kommer bära med mig hela livet. Jag tror att alla barn som är födda i en naturlig miljö har en sorts fördel med de i hela livet. Att få springa runt, leka, klättra i träd, ta hänsyn till djur, hjälpa till är något som gör att barn växer. Självklart finns det naktdelar också men som tur är väger det possitiva upp regält.

Jag och en kompis gick igår hem till pappsen för att kolla på vårt föl som kom i veckan. Vilken underbar syn. Den lille som springer så tett in till mamman med en "snöboll" i pannan. Livet.

Har ett stort intresse att fota. Jag har alltid tagit mycket kort på allt och alla. Naturen hos pappa är helt otroligt att fota. Allt blir i stort sätt bra. Nu har jag även börjat att fota min morbrors nya gård Källtorpsmo. Ett ställe som tog mig med storm. Vilken potensial det stället har.

Här har ni några bilder jag tagit åt Mats och Chrestinas företag Närproducerat.

Igår träffade jag min andra hälft 2gånger. De va underbart jag märkte hur mycket jag saknat henne! Blev att par ord på förmiddagen innan hon åkte på kalas och ett glas vin på kvällen. Måste utnyttja tiden hon är hemma på bästa sätt.
Så nu laddar jag upp för en dag i kalmarstad med just JONNA. Ska bli toppen att bara gå runt och mysa, käka, gå ärenden och förhoppningsvis få med sig lite kassar hem. Jonna är det bästa smakrådet som finns.


Just nu känns det bra <3

Men det är inget man strävar efter direkt. Jag är inte direkt nervös över vad han kommer att säga. Jag känner mina knän så väl att jag har bara två alternativ att välja på. Varför kan inte denna skiten va över snart?

Nu ska jag i alla fall ducha sen åka in till stan för att gå en runda med hundarna och Malin. Ska bli supermysigt och prata av sig lite (som vanligt)

Nä, jag är inte på topp just nu!!!

I går på jobbet kände jag hur knät blev stelare. Blev bara värre och värre och när jag slutade va det STORT. När det svullnar så får jag svårt att gå då det inte går att böja på samma sätt. Tänkte att det säkert går över tills i morgon (idag då). Svullnaden brukar gå ner under natten. Men när jag vaknade idag så hade det inte gått ner. Nästan tvärt om, blivit större.

Jag fick tacka nej till jobb och det känns verkligen INTE BRA. Fattar inte varför det ska jävlas med mig nu då. Jag blir på så dåligt humör, ledsen och besviken om det ska hålla på så här.

Körde ner på träningen för att kolla på tjejerna som gjorde vår premiär träning på A-plan. Där skulle ju jag vara med kånstaterade jag ett antal gånger. Har sjukt svårt att stå bredvid. Något jag verkligen mår riktigt dåligt av eftersom fotbollen betyder så mycket för mig.
Issa välsignade mitt knä, så det skulle bli bättre. hahaha....

Blev lite bilder på träningen istället. För idag hämtade jag min kamera. WIHOO
Bilder från dagen: